Bröstpump och Sovjet

Det handlar inte om hur svårt det är att använda en bröstpump, och inte om hur viktigt det är att amma, eller att vara pappa.

Det handlar om ifall principer och visioner ska sättas före familjer och individer.

Jag har tagit ut 100% av all föräldraledighet med tre av mina sex barn. Med de två yngsta har vi delat precis mitt itu. Med ett barn, mitt första, var fadern hemma mycker mer än jag.

Jag har en väl fungerande karriär ändå, trots att jag slösat bort en handfull år av mitt 44-åriga liv på något så omodernt som att vara med mina nyfödda barn.

Vi är i olika faser i livet, och behöver ett flexibelt system som funkar där familjer ska pussla ihop barn, dagis, resor, jobb, studier, jobbsökande eller vad man nu har för sig.

En och annan mor- och farförälder letar sig ibland också in i ekvationen.

Valet gäller alltså inte huruvida en bröstpump funkar (fast jag kan hålla med om att det är en hemsk konstruktion), valet gäller om vi ska ledas av Sovjet/Kina-överstatlighet där familjeplanering är statens jobb och individer är var för sig oväsentliga komponenter i ett större, meningsfullt bygge, eller den faktiskt fungerande modell vi har idag, där alltfler pappor alldeles frivilligt är hemma allt mer. 

Kvinnors karriärer och ekonomiska frihet är oerhört viktig, men den är endast mycket marginellt beroende av att pappor och mammor är hemma exakt lika länge.

Kvinnors ekonomiska och övriga frihet byggs när vi hittar vår inre styrka, kastar av oss våra kulturellt nedärvda beteendemöster och vågar välja själva och ställa krav.

Istället för att förstöra för familjer med pålagor som bara förändrar i marginalen borde krutet läggas på att lyfta flickors och kvinnors självförtroende – och där är det inte främst politiska beslut som behövs, utan en verkligt mental förändring hos oss kvinnor.

Det är inte vare sig männen eller politikerna som ska frigöra oss och ge oss bättre förutsättninar i livet, det är vi själva.

AB, AB, AB, SvD, SvD, SvD, SvD
Advertisements