Varför blev miljöpartisten moderat?

Jag försöker förstå dagens SIFO (SvD, AB, DN). Nyss var det nästan jämnt, nu skiljer över sju procentenheter. Såvida det inte är helfel på mätningarna har onekligen något märkligt hänt.

Saxat ur analysen:

  • “Allianspartierna har stärkt sin position bland kvinnor. Nu säger hälften av kvinnorna att de tänker rösta borgerligt”
  • “det är en signifikant nedgång för Miljöpartiet jämfört med den första mätningen i augusti”
  • “MP:s starka ställning i Stockholm verkar försvagas. Andelen osäkra storstadsväljare har också ökat”

Det betyder rimligtvis att de storstadskvinnor som tidigare valt Maria Wetterstrand nu ändrat sig och blivit alliansröstare. På ett sätt är det tänkbart, eftersom kvinnor normalt ligger till vänster om män, och eftersom storstadsbor normalt ligger till höger om… *host* icke-storstadsbor.

Men det jag inte får in i mitt huvud är vad dessa kvinnor i storstäderna som väljer mellan MP och Moderaterna egentligen tycker. Oavsett valvindar måste man ju ha en ideologisk åsiktsuppsättning som är någorlunda konstant, och MP och allianspartierna är ju så olika – i alla fall som jag ser det.

Så jag blundar och försöker se henne framför mig. Hon, den genomsnittliga, som nu styr om valresultatet.

30 år, bor i Stockholm, jobbar på ett försäkringsbolag (vet inte var jag fick det ifrån), tränar på gym, har ingen bil, åker tunnelbana och buss till jobbet och går powerwalks runt Stockholms parker när det är fint väder. Kattinnehavare. Nej förresten, stryk katten. En sambo eller särbo som är moderat.

Hon tyckte förut att det var en bra idé att rösta på Miljöpartiet, men nu sedan någon vecka tillbaka är hon liksom sambon moderat, eller kanske centerpartist.

Vad fick henne att ändra sig?

SvD, SvD
Advertisements