Helt fel och inget rätt

Ytterligare en “regeringen har gjort helt fel och inget rätt runt arbetslösheten”-artikel har kommit från de rödgröna.

Men denna gång finns faktiskt en lista med egna åtgärder med:

  • Ett brett kompetenslyft med 44 000 fler platser inom komvux, folkhögskolor, högskolor och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning.
  • Fler praktikplatser.
  • Gröna jobb till långtidsarbetslösa.
  • Sänka arbetsgivaravgifterna för småföretagen.
  • Inrätta en ny riskkapitalfond för att stimulera nyföretagande.
  • Genomföra en historisk infrastruktursatsning.

Alla förslag utom två handlar om att köpa jobb för skattemedel, dvs sätta folk i praktik, på kurs eller i en utbyggd offentlig sektor, som vi kommer att få fortsätta finanseriera med våra skatter även i högkonjunktur. Det kanske är ett OK pris, men jag saknar argumentationen för och emot. För i slutändan finns inga perfekta lösningar. Det är därför tjatigt när politiker från båda sidor staketet påstår sig sitta inne med de ultimata recepten. Alla förslag har baksidor.

När det gäller sänkt arbetsgivaravgift till småföretag är jag lite brydd. Hur ska det genomföras på ett ändamålsenligt sätt, så att inte de medelstora drabbas? Jag har inte hittat mer info om detta förslag någonstans. Om du sänker arbetsgivarvavgiften för företag med t ex fem anställda – finns då inte risken att företaget med sex anställda sparkar en? Eller har man kommit på ett klurigt sätt att gå runt det?

Ett exempel på saknad insikt: Höga ingångslöner gör svåranställningsbara oanställningsbara. Därför är sänkta ingångslöner för tonåringar ett sätt att skapa en väg in i arbetslivet. Rättvist? Nja, kanske inte. Ökade klyftor. Japp. Det finns säkert fler nackdelar. Men är verkligen praktikplatser justare mot sjuttonåringen som vill försörja sig själv?

Det är den typen av analyser jag fortsätter sakna i alla debattartiklar: “Vi ser fördelarna, vi ser nackdelarna, vi väljer så här därför att…”

Hur svårt kan det vara?

Länkar: SvD, SvD, Svd

Advertisements