Diktaturer, diktatörer och Törnrosas dop

Aftonbladet slår på stort: “Diktaturer inbjudna till bröllopet“, står det överst på hemsidan.

Eftersom en diktatur uppenbarligen är en benämning på ett land som tillämpar ett visst statsskick och inte en individ blir jag lite nyfiken på hur man tänkt.

Det visar sig mycket riktigt att det är ambassadörer som är inbjudna, och inte hela länder.

Vad gäller då kritiken? Jo, man har bjudit hela diplomatkåren. Man kunde gjort ett törnrosedop och bjudit alla utom några stycken som representerar dumma länder, men man valde att ta med varenda en.

Är det rätt eller fel? Vänstern tycker det är “osmakligt”. Men så tycker de också att Sverige ska kräva att Obama inte har soldater i Tyskland.

Så frågan är ju om det är är kungahusets jobb att ställa ambassadörer i skamvrån, vilket skulle ha varit fallet om alla utom typ fem bjudits, men om gränsen för vem som ska få komma ska dras vid demokratirepresentanter skulle det dessutom bli lite småtomt i kyrkbänkarna… Monacos generalkonsul får vackert skämmas. Kinas ambassadör får också sitta på bänken.

Sammanfattingsvis efterlyser jag igen lite ordning och reda i kungakritiken. Att bjuda hela klassen inklusive Pelle är inte att säga “Pelle är bra”. Att bjuda hela klassen utom Pelle är däremot ett statement. Det är inte kungahusets jobb att bestraffa representanter för länder som våra folkvalda valt att ha diplomatiska relationer med.

Denna lilla AB-kommentar får avluta detta inlägg:

“burito, 28 år, Idag 15:35 vad är en kung om inte en diktator. iaf var. allt han äger är pga att hans släkt vad diktatörer”

Fotot:
Övrig media har i princip ordagrant publicerat samma artikel: SvD, Expressen (SvD, SvD, SvD, SvD)

Advertisements